Genom riksdagen i Västerås 1527 genomdrev Gustav Vasa de beslut som bröt den katolska kyrkans makt och inflytande i Sverige. Under de följande årtiondena miste kyrkan sin självständighet. Sverige fick en luthersk nationalkyrka. Prästerna blev kronans ämbetsmän, klostren stängdes och kyrkornas dyrbarheter beslagtogs. Också biblioteken skingrades. Böckerna tillhörde den gamla ordningen och var därför oanvändbara.
I räknekammaren på slottet Tre kronor samlades samtidigt den nya förvaltningens räkenskaper. De var viktiga för makten och måste skyddas. Då kom de medeltida böckerna på slitstarkt pergament väl till pass. Böckerna slaktades och blev till omslag kring fogdarnas skattelängder. I kammarens arkiv låg de sedan i århundraden, till de återupptäcktes under 1800-talets andra hälft.
Antalet sådana pergamentomslag i Riksarkivet idag uppgår till drygt 22000 stycken. Pergamentomslagen utgör resterna av minst 6000 böcker. Från svensk medeltid är ett mycket litet antal fullständiga böcker bevarade. De äldsta fragmenten är från missionstidens 1000-tal, de yngsta från 1500-talet. Många av böckerna har kommit till Sverige utifrån, andra har skrivits här i landet. De flesta är gudstjänstböcker, men det finns också många blad ur juridiska och teologiska verk.
Materialet katalogiserades 1995-2004 i ett projekt kallat MPO-projektet (Medeltida PergamentOmslag) med medel från Kungl Vitterhetsakademien (hemsida: www.vitterhetsakad.se/hem.html). Hälften av fragmenten har redan tidigare katalogiserats i en kortkatalog kallad Catalogus Codicum Mutilorum (CCM). MPO-projektet som arbetat med en databas, har slutfört katalogiseringen.
MPO-projektet följer de riktlinjer som utarbetats av Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG), varför det språk som använts i databasen är tyska. Databasen kombinerar beskrivningar av varje fragment med scannade bilder.
