Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet ska också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Ur lagen om Sveriges riksvapen (SFS 1982:268).
Första gången då tre kronor förekommer som symbol för Sverige är i Avignon, som under 1300-talet var kristenhetens huvudstad och påvens residensort. Vid restaurering av kardinalens av Bayonne palats 1982 upptäcktes en målad vapenfris från 1336 där trekronorsvapnet ingår. Frisen målades upp inför ett möte med förväntade deltagarna i ett planerat korståg där Sverige skulle delta. Då var Magnus Eriksson kung i Sverige och använde tre kronor sedan tidigare, dock kanske mera för att markera sina tre riken - Sverige, Norge och det nyförvärvade Skåne. Det ligger nära till hands att vapnet - även om det till en början kanske var avsett som ett personligt vapen för kung Magnus - accepterades som ett tecken för kungariket Sverige och ingenting annat. Sedan dess används tre kronor som symbol för Sverige i obruten följd till våra dagar.
Användning av riksvapnen i andra än officiella sammanhang regleras i lag SFS 1982:268, SFS 1970:498 och förordning SFS 1976:100. Ansökan om användning av riksvapnen i näringsverksamhet prövas av Patent- och registreringsverket (PRV). Tillståndsgivningen är mycket restriktiv.
